Nefrostomi

Man behöver ha nefrostomi då urinen av en eller annan anledning inte kan rinna ner till urinblåsan. Nefrostomikatetern dränerar då urinen från njuren till en urinuppsamlingspåse som man kan bära i ett ”hölster” på låret. Påsen kan man sedan tömma regelbundet.

Hur fungerar njurarna?

Njurarna producerar 1-2 liter urin per dygn (beroende på hur mycket man dricker). Normalt rinner urinen från njurbäckenet via urinledaren ner till urinblåsan. En stor del av kroppens slaggprodukter utsöndras med urinen, och om det blir stopp i avflödet från njurarna kan urinförgiftning (uremi) uppkomma genom att slaggprodukterna anrikas i kroppen.

Hur kommer nefrostomin på plats?

Att få en nefrostomi räknas som ett litet ingrepp på kroppen. Man får ligga på ett undersökningsbord på röntgenavdelningen där röntgenläkaren med hjälp av ultraljud och röntgengenomlysning kan hitta njurbäckenet och välja bästa platsen för att föra in katetern på. Läkaren bedövar huden i flanken strax nedanför revbensbågen. Därefter kan en nål stickas in till njurbäckenet och en tunn metalltråd kan via nålen föras in till njuren. På denna metalltråd kan sedan en kateter skjutas in till njurbäckenet. Kateterspetsen kan med hjälp av en inbyggd tråd fås att ”knorra” sig vilket fungerar som en förankring inne i njurbäckenet. När väl detta är gjort får man ett förband över insticksplatsen och man kan sedan åka tillbaka till avdelningen. Via nefrostomislangen kommer det nu urin, inledningsvis ofta blodtillblandad. Särskilt under det första dygnet kan personalen behöva spola slangen med små mängder koksaltlösning för att inte blodlevrar skall täppa till den tunna slangen. Nefrostomikatetern behöver sedan bytas ca var 4:e månad. Dessa byten kan ske polikliniskt och man behöver då inte ligga inne på sjukhuset. Röntgenavdelningen ombesörjer kallelserna för dessa kateterbyten.

Hoppas ni förstår vad detta är oxå:)