Nefrostomi

Man behöver ha nefrostomi då urinen av en eller annan anledning inte kan rinna ner till urinblåsan. Nefrostomikatetern dränerar då urinen från njuren till en urinuppsamlingspåse som man kan bära i ett ”hölster” på låret. Påsen kan man sedan tömma regelbundet.

Hur fungerar njurarna?

Njurarna producerar 1-2 liter urin per dygn (beroende på hur mycket man dricker). Normalt rinner urinen från njurbäckenet via urinledaren ner till urinblåsan. En stor del av kroppens slaggprodukter utsöndras med urinen, och om det blir stopp i avflödet från njurarna kan urinförgiftning (uremi) uppkomma genom att slaggprodukterna anrikas i kroppen.

Hur kommer nefrostomin på plats?

Att få en nefrostomi räknas som ett litet ingrepp på kroppen. Man får ligga på ett undersökningsbord på röntgenavdelningen där röntgenläkaren med hjälp av ultraljud och röntgengenomlysning kan hitta njurbäckenet och välja bästa platsen för att föra in katetern på. Läkaren bedövar huden i flanken strax nedanför revbensbågen. Därefter kan en nål stickas in till njurbäckenet och en tunn metalltråd kan via nålen föras in till njuren. På denna metalltråd kan sedan en kateter skjutas in till njurbäckenet. Kateterspetsen kan med hjälp av en inbyggd tråd fås att ”knorra” sig vilket fungerar som en förankring inne i njurbäckenet. När väl detta är gjort får man ett förband över insticksplatsen och man kan sedan åka tillbaka till avdelningen. Via nefrostomislangen kommer det nu urin, inledningsvis ofta blodtillblandad. Särskilt under det första dygnet kan personalen behöva spola slangen med små mängder koksaltlösning för att inte blodlevrar skall täppa till den tunna slangen. Nefrostomikatetern behöver sedan bytas ca var 4:e månad. Dessa byten kan ske polikliniskt och man behöver då inte ligga inne på sjukhuset. Röntgenavdelningen ombesörjer kallelserna för dessa kateterbyten.

 

Hoppas ni förstår vad detta är oxå:)

Vad är en kolostomi?


Namnet kommer från det latinska ordet Colon som är namnet för tjocktarm. Ordet stomi betyder mun eller öppning. I det här fallet menar man en kirurgisk konstruerad öppning på buken. Kolostomi betyder att sista delen av din normala tjocktarm opererats fram som en stomi på buken. Stomin sitter stadigt fastsydd som en liten diskret liten knopp. Stomins friska, röda färg beror på att kirurgen vänt ut och in på tarmen innan den sytts fast. Det man ser är alltså tarmens insida. Avföringens konsistens är halvfast till fast. Tjocktarmen kommer att tömma sig i större portioner någon till några gånger per dygn. Däremellan kan det komma mindre mängder avföring.

Hittade inget mer än såhär lite på det. Hoppas ni förstår ändå

Urostomi

En urostomi innebär att man omleder urinen genom att urinlederna sys in i en avstängd del av tarmen och sedan leds vidare ut till en öppning på bukväggen.

Denna typ av stomi kan antingen vara kontinent (man tappar urinen genom att en kateter förs in i öppningen). Denna lösning kallas för Kocks blåsa. Urostomin kan också göras genom att man gör en avledning av urinen enligt Bricker. Detta innebär att man har en stomipåse på magen dit urinen kontinuerligt rinner.

En reservoar, gjord av tunn- eller tjocktarm, ligger i bukhålan innanför bukväggen. Reservoarens mynning förs ut genom bukväggen och töms flera gånger dagligen genom att en kateter förs in i reservoaren genom öppningen.

Vem kan få urostomi?

Den vanligaste orsaken till en urostomi är cancer i urinblåsan där denna måste opereras bort. Vid cancer rekommenderar man i första hand att man göra en avledning av urinen enligt Bricker och att man har ett stomibandage över stomiöppningen. Andra orsaker till att man behöver en urostomi kan vara störningar i nervsystemet som påverkar urinblåsans tömning. Dessa fall lämpar sig för en kontinent urostomi enligt Kock. Nedsatt njurfunktion är en faktor som vid kontinent urostomi ökar risken för saltbalansrubbningar, beroende på att urinen förvaras i reservoaren under flera timmar. Därför rekommenderas inte en kontinent urostomi vid njurfunktionsrubbningar.

Operationen

Urinblåsan avlägsnas. Vid den fortsatta operationen används del av tunn- eller tjocktarmen för att antingen göra en reservoar som förvarar urinen och konstruera en backventil för att förhindra spontant urinläckage. Reservoaren fästs på insidan av bukväggen och öppningen mynnar på utsidan av magen (Kontinent urstomi). Vid en urstomi enligt Bricker gör man ingen reservoar och backventil av tarmen på insidan av bukväggen. Här syr man istället urinledarna till en del av tarmen som sedan kontinuerligt för ut urinen till stomipåsen på huden.

Bandage och andra hjälpmedel

Förbrukningsartiklar för stomiopererade ingår i samma högkostnadsskydd som läkemedel under förutsättning att de skrivs på hjälpmedelskort av behörig förskrivare. Förskrivningsrätt har läkare, stomiterapeuter, distriktssköterskor samt sjuksköterskor som erhållit denna rätt efter genomgången kompletterande utbildning inom stomivård.

Komplikationer

Bandagerings- och hudproblem kan förekomma.

Samliv

Samlivet kan förändras efter operationen. Efter kirurgi i lillabäckenet finns det alltid viss risk för att den sexuella förmågan/känslan förändras hos både män och kvinnor. Hos mannen kan förmågan till erektion och utlösning minska. Läkaren som opererat kan, om besvären kvarstår efter de första månaderna, remittera till urolog för att prova ut hjälpmedel eller medicin.

Kvinnor kan få besvär med flytning och smärta vid samlag. Vissa, såväl män som kvinnor, kan också komma att lida av en förändrad kroppsuppfattning med försämrad självkänsla, vilket också påverkar samlivet. Det stora flertalet upplever trots allt inga besvär utan lever det liv de levde innan operationen ur alla aspekter.

Om man tycker att något händer som man blir orolig för efter en stomioperation, bör man kontakta sin stomisköterska och höra sig för.

 

Både män och kvinnor kan få en urostomi.